17 maj 2009

Jag blickar frammåt...

och släpper taget om dig, vad är det för idé att fortsätta önska och hoppas. Nej, för att jag ska må bra så behöver jag tänka på mig själv och vårda mig, jag vill bli lycklig och jag har alltid trott att det skulle bli med dig.

Så en gång för alla så ger jag upp efter att ha kämpat i år utan resultat.

--------------------------------------

Jag såg min mamma för ett par dagar sen, hon såg mig. Jag kunde nästan se hennes iskalla och hatiska blick, tänker inte rabbla upp hela historien för den är lång och bara jävligt deprimerande att berätta. Men efter att efter flera år inte haft någon kontakt så ser man varandra, och jag var helt genomskinlig, jag existerar inte för henne.

Inga kommentarer: